Kalas!

Tårta, saft, kakor, sugrör, ballonger, lekar, fiskdamm, paket, musik och elva barn = ett perfekt födelsedagskalas för en blivande 6-åring! Lisa har lämnat prinsesstadiet bakom sig och det är numera bara "tuffa" grejer som gäller... Dukningen gick därför i svart, silver och grönt och till hennes stora lycka fanns bland annat polisgrejer, dinosaurier och skelettpennor i paketen!

På tisdag är det hennes riktiga födelsedag så då fortsätter firandet. Om en vecka har vi kalas igen (och då blir det minsann prinsesstema!) för vår blivande 4-åring... Det skiljer 2 år och sex dagar mellan systrarna - med tanke på att de hade samma beräknade födslodag är jag glad att det i alla fall är nästan en vecka mellan födelsedagarna! Mycket kalas blir det... Tur att jag tycker det är kul att baka tårta!

en lördagskväll

Det fixas och donas här hemma, i morgon är det kalas för vår blivande 6-åring! Vi kör en hälsosam blandning av hembakat och köpt.

Nu är klockan strax efter åtta på lördagskvällen och jag är så trött att jag ska stupa i säng! Det har varit några nätter med ont om sömn... Åh, det glamorösa livet som småbarnsförälder!

Godnatt!

Popcorn framför TVn

I ett annat liv hade jag inte haft en tanke på att ägna fredagskvällen åt att titta på Let´s Dance. Fast nu råkar det ju vara så att jag delar mitt liv med några som tycker att en stor skål med popcorn och gos i soffan är ett utmärkt sätt att tillbringa kvällen på...

Utsikten av att få vara uppe senare än den vanliga läggningstiden och kanske till och med somna med huvudet i mammas knä är också lockande. Att man ibland slocknar innan programmet ens börjat är smällar man får ta!

Hoppas nu bara att rätt person åker ut ikväll! Vi är stenhårda här hemma i soffan när vi bedömer dansprestationer och outfits... Nu laddar vi bara för att Melodifestivalen ska börja också!

I vår vita värld

Det är inte klokt vad mycket snö vi har! Snö som är lätt att gräva i (okej, det var inte jag som gjorde morgonens stora skottning men ändå...) och rolig att leka i.

På gårdsplanen finns nu en rejäl snövall och barnen drogs direkt dit när vi gick ut idag. Vilken utsikt! Uppe på toppen är det lätt att känna sig som kung över hela stora snövärlden...

...när man ramlar och får snö i hela ansiktet är man dock inte så kaxig längre - snö innanför kragen svider! Fast det är ju som jag skrev igår, de där minnena av hur någonting känns, de etsar sig fast i kropp och själ. Jag är så glad att mina barn också kommer att bära med sig känslan av att tumla runt i snön, både den roliga och den svidande biten! Och värmen som sedan kommer åter när man sitter inne vid köksbordet med myskläder, rufsigt hår och en kopp varm saftsoppa - ja, det är kanske det bästa av allt!

En välling på kvällen

Nu är det bara lillkillen i familjen som fortfarande dricker välling. Inte så ofta längre (när han var ca 1 år kunde han klämma flera flaskor per dygn + all annan vanlig mat i stora mängder!) men en välling innan sovdags på kvällen blir det alltid.

Jag brukar tänka på hur lite man egentligen minns från sina första år. Känslominnet är nog de starkaste och jag hoppas att våra stunder av lugn och närhet tillsammans blir någonting som för alltid etsas in i deras kropp och själ. Precis som jag minns lördagsmornarna i soffan med pappa när vi lyssnade på Kjell Höglund eller decembereftermiddagar med mamma i köket och doften av stearinljus och mandariner.

Det är de små ritualerna som bygger upp vardagslivet och som vi för alltid bär med oss. Känslan av att alltid vara omhuldade och betydelsefulla. De små stunderna mellan alla de där stora och till synes livsviktiga händelserna...

Nostalgitripp

Det gäller att använda det man har och inte bara köpa nytt och nytt hela tiden, eller hur!

Så, även om den kanske är omodern, har den här gamla vinylspelaren med tillhörande stor skivsamling fått sin plats i sovrummet. Och det låter bra! Lite knastrigt ibland men det hör ju till... Nu kan vi njuta Valerie Carter eller Terry Callier på lördagsmorgonen.

Barnen väljer hellre min gamla The Pinks skiva och de älskar den lika mycket som jag gjorde när jag var sex år, nostalgitripp på hög nivå! "Sätta sik! Sätta sik!" ropar Emil och sen rockar han loss.

Ja, vad kan man säga när det är pappan i huset som har lärt dem att hoppa i sängen...

En liten spark där bak

Så här ser det ut på mitt köksbord i dag. Det gör mig glad varje gång jag ser det! Ljusen brinner såklart inte hela tiden men varje gång vi ska äta tänds de - och får förhoppningsvis lysa tills måltiden är slut om ingen liten hinner blåsa ut dem först...

Jag har bestämt mig för att utsätta mig själv för en liten utmaning: från och med nu och en tid framåt ska jag göra ett inlägg här varje dag. Det kan bli allt ifrån en bild och några ord till längre inlägg men något nytt ska dyka upp här dagligen. Jag är Drottningen av "äh, jag tar det imorrn!", inte bara här på bloggen utan i många avseenden, och det är dags att abdikera från tronen. Alldeles för många saker stannar på idé- och tankestadiet för mig och det vill jag ändra på.

Jag älskar själv att läsa bloggar om vardagsliv och titta på fotografier som skildrar vardagslivet. Det behöver inte alls vara något märkvärdigt utan kan helt enkelt vara som i Simply Breakfast en bild av en frukost. Eller som på Habit där en bild sätts samman med några ord för att ge en glimt av det vardagliga livet och samtidigt på något sätt hylla det enkla och vackra och alldeles alldeles vanliga. Det ger mig inspiration till att själv bättre se, starkare uppleva och också uppskatta det vardagliga. Och nu ska jag ta mig i kragen och också visa det här!

Så, vi ses igen i morgon!

Vintersallad

När det är så kallt ute som det har varit de senaste veckorna blir man ju inte direkt sugen på kylskåpskall isbergssallad, smaklösa tomater och vattnig gurka... Behovet av vitaminer och färg är däremot stort och då passar det perfekt med en ljummen sallad till maten!

Den här salladen kom till på ett sätt som är typiskt för hur jag lagar mat. Jag utgår ifrån en råvara som jag behöver (vill) använda och funderar sedan på 1) vad har vi för andra råvaror hemma? 2) vad är jag sugen på? 3) vad passar till? Sen slänger jag ihop något lite på en höft! Ibland blir det ingen höjdare men oftast faktiskt riktigt gott. Den här salladen var så god att jag var tvungen att göra den igen bara några dagar senare!

Jag utgick ifrån ett litet paket färska sockerärtor och kokade dem kort i vatten tillsammans med en morot hyvlad i strimlor med hjälp av potatisskalaren. Hällde av dessa i ett durkslag och smälte en klick smör i kastrullen. Pressade i en stor klyfta vitlök som fick fräsa lite och sedan rörde jag ned kikärtor (på burk och ordentligt sköljda) så att de blev varma och tog smak av smöret och vitlöken. Tills sist blandade jag alltihop i en skål med svartpeppar och flingsalt. Såååå gott!

Ris à la Malta

Egentligen är väl Ris à la Malta kanske en klassisk julefterrätt men jag tycker det är ett perfekt mellanmål under hela vintern. Den här årstiden äter vi gärna hemlagad risgrynsgröt som ett lättare kvällsmål och av resterna kan man senare göra just Ris à la Malta till mellis!

Det finns såklart exakta recept att följa men jag jobbar oftast improviserat i köket. Om du är lite som jag kan du göra så här! Vispa ett par deciliter grädde ihop med vaniljsocker och nån matsked strösocker. Blanda sedan ned kall risgrynsgröt och rör ordentligt. Pressa ned saften av en apelsin och blanda om. Skär ett par apelsiner (eller mandariner eller blodapelsiner eller blanda!) och rör ned också dessa. Färdigt!

Vi gjorde Ris à la Malta på annandagens eftermiddag med resterna från julaftonslunchen. Julia hjälpte mig att blanda allt och som belöning fick hon såklart slicka sleven!

Och eftersom jag hade så roligt med min nya julklappskamera och knäppte måååånga kort bjöd hon på en ordentlig show med uppmaningen: "Mamma ta kort när jag gör så här också!"

Igen och igen och igen... Okej, inga problem!

Vitt, vitt, vitt

Vilken vinter vi har! Snö i massor och solsken som får naturen att glittra och glimra. Väldans kallt är det ju också, men när det varit alltför kallt för att leka utomhus har man ju ändå kunnat njuta allt det vackra genom fönstret!

Det har gått nästan en månad sedan jag skrev här sist. Livet med tre små hemma på jullov är intensivt minst sagt. Vi har i alla fall för en gångs skull njutit av sovmornar(!) men den uppochnedvända dygnsrytmen har också inneburit minimalt med egentid på kvällarna.

Även om det ibland känns som att vi driver ett dagis här hemma och även om det vore skönt att få äta någon måltid utan att det klättras på stolarna, springs runt eller vrålskriks för att mamma råkade hälla upp mjölken fast "EMIIIIL KAAAAN!!!" så är det alldeles ljuvligt att ha de tre små omkring sig! Speciellt när de tre är helt inne i lek tillsammans. Det krävs inte så mycket heller för att göra dem glada, en snöhög att klättra på och hoppa ifrån till exempel.

För varje dag blir de större. Det är mitt mantra jag ibland har på repeat i huvudet för att hålla ut... Men det är också så det helt enkelt är. Dagen idag kommer aldrig igen. Nu är det nytt år, nya möjligheter och nya utmaningar väntar. Det ska bli spännande att se vad det här året bjuder på! Hej hopp - nu kör vi!