Den allra största lyckan är ändå att sedan få ropa in alla rödkindade barn och samlas kring middagsbordet.
Alla tillsammans. Det gillar jag!
tisdag 6 oktober 2009
Lycka är...
... att en tidig måndagskväll få laga mat alldeles ensam medan pappan och barnen leker och krattar löv i trädgården. Bara jag, mina tankar och goda dofter och smaker som växer fram.
Lycka är också att få duka bordet och tända ljus. Lägga upp potatismoset i en fin karott och strö persilja över.
Den allra största lyckan är ändå att sedan få ropa in alla rödkindade barn och samlas kring middagsbordet.
Den allra största lyckan är ändå att sedan få ropa in alla rödkindade barn och samlas kring middagsbordet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Vi äter sällan alla tillsammans på vardagarna eftersom min man inte hinner hem i tid. SÅ dte är jag och barnen tillsammans. Ibland saknar jag vuxensällskap.
Jag gillar din blogg. Läste inlägget om egentid och effektivitet, gillar det. Och du har lika symaskin som jag....
Det gillar jag också!! För mig är det jätteviktigt att vi äter alla tillsammans. Så länge barnen är så här små är det ju inga problem men ju äldre de blir och desto fler egna aktiviteter de får kan det förstås bli allt svårare att samla alla. Men jag kommer att jobba för att det ska bli så ofta som det bara går! (-:
Ha en fortsatt fin vecka. KRAM!
Skicka en kommentar