I vår vita värld

Det är inte klokt vad mycket snö vi har! Snö som är lätt att gräva i (okej, det var inte jag som gjorde morgonens stora skottning men ändå...) och rolig att leka i.

På gårdsplanen finns nu en rejäl snövall och barnen drogs direkt dit när vi gick ut idag. Vilken utsikt! Uppe på toppen är det lätt att känna sig som kung över hela stora snövärlden...

...när man ramlar och får snö i hela ansiktet är man dock inte så kaxig längre - snö innanför kragen svider! Fast det är ju som jag skrev igår, de där minnena av hur någonting känns, de etsar sig fast i kropp och själ. Jag är så glad att mina barn också kommer att bära med sig känslan av att tumla runt i snön, både den roliga och den svidande biten! Och värmen som sedan kommer åter när man sitter inne vid köksbordet med myskläder, rufsigt hår och en kopp varm saftsoppa - ja, det är kanske det bästa av allt!